I kväll vart jag och min äldsta son så osams ;( han lyssnar aldrig på vad jag säger,han kastar saker på mig så i kväll fick jag nog.Och det var han väll inte beredd på och jag sa i från.vist det gick väll inte riktigt som jag tänkt mig.Men jag tror mitt budskap gick fram,han gör saker först och tänker sen.Han är så arg hela tiden på mig vet inte vad jag ska göra.Talar om att jag älskar honom kramar honom,han är ju bara 10 år.Är han redan inne i unga tonåren,om det är så här nu så bävar jag mig för den resterande tiden.Men han måste börja träffa sin pappa mera,men han vill inte.Och jag hjälper inte till heller,när jag blir arg på han skriker jag du kan flytta hem till pappa.Ve och fasa på mig själv,ett stort kokt stryk ska jag ha.
Att man inte ska kunna hålla känslorna i styr och sen mår man så jävla dåligt.Och det kan man gott ha
Men nu är vi sams och kramats :))) Men han behöver vara mer med sin pappa dom träffas väldigt lite den senaste tiden.
//Laila
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar