I dag har jag jobbat och det var så skönt att få komma hem i från.Nu när Simon har varit sjuk denna vecka då har hanns sjukdom verkligen lyssitt i genom.Vet gudarna vad man ska ta sig till ibland man blir så himla vill rådig ;( så ledsamt att man har ett så underbart barn som man i bland kam bli så rosenrasande på.
Känslorna går som i berg och dalbanna hela tiden.Jag måste ringa och få en egen tid för att få prata med någon själv känner jag.Jag måste ventilera någonstans för nu håller bägaren på att ta slut,vad gör jag då.
Åååååå snälla snälla vad ska man ta sig till.När nerverna går utan på :)))
Ja vad ska man säga,man har ett barn som man älskar som samtidigt inte vet vad man känner för.
Som mamma är det mycket svårt att ha sådan här känslor.Man skäms så för innerligt men en då kan jag inte rå för mina känslor.Förstå mig rätt jag älskar mina två killar jag älskar dom över allt annat.Men det är svårt att förstå när man inte har ett barn själv som inte har ADHD
Ja vad ska man säga,man har ett barn som man älskar som samtidigt inte vet vad man känner för.
Som mamma är det mycket svårt att ha sådan här känslor.Man skäms så för innerligt men en då kan jag inte rå för mina känslor.Förstå mig rätt jag älskar mina två killar jag älskar dom över allt annat.Men det är svårt att förstå när man inte har ett barn själv som inte har ADHD
//Laila
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar